Tyvärr börjar jag att känna som jag brukar när det gäller bloggskriveri. Inspirationen försvinner när man vet att ingen läser eller bryr sig.Troligen kommer det att bli allt längre mellan inläggen för att sedan upphöra. Tråkigt!
Cleo, ljuset i mörkret. Med din lekfullhet och intensitet. När du under lek plockar fram vilddjuret i dig och våldsamt attackerar fjädervippan eller leksaksmusen. Det är så underbart att du finns hos oss och att vi får vara dina slavar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar